Otroligt tänker jag – det här har faktiskt hänt! En bit in i boken blir skildringen bitvis som ett filmmanus. Det saknas sannerligen inte litteratur om den här historiska perioden, Hitlers maktövertagande i Tyskland 1933 och tiden därefter. Men den amerikanske journalisten Erik Larsons skildring ger liv åt en period som verkligen är överfylld av dramatik. Allt är dessutom väldokumenterat via dagböcker, brev och dokument.
Erik Larson: ”I odjurets trädgård : en amerikansk familj i Hitlers Berlin”
Bonniers 2013, 505 s.
ISBN13: 9789100121136
“I odjurets trädgård” handlar om den amerikanske historieprofessorn William E Dodd som blev Amerikas ambassadör i Tyskland och reste till Berlin tillsammans med hustru och två vuxna barn 1933 precis när den nytillträdda naziregimen börjat stöpa om Tyskland från en bräcklig demokrati till en oförutsägbar barbarstat. Han var inte det första alternativet till ny ambassadör i Berlin, snarare det sista. Det var tydligen ingen eftertraktad post. Dodd hade i sin ungdom studerat i Leipzig, lärde sig tyska och hade goda minnen av Tyskland från den tiden.
Väl installerad i Berlin är Dodd och familjen ännu mestadels entusiastiska över energin och glansen i det nya Tyskland som genomgår snabb förändring under nazistregimens första år. Ingen tror egentligen att Hitler ska bli långvarig vid makten och ambassadören störs av osäkerheten, kaoset och att så många amerikaner råkar ut för misshandel av de allestädes närvarande SA-trupperna. Anledningen till övergreppen är oftast bara att man inte gjort hitlerhälsning när SA-förbanden marschererar förbi på sina ändlösa parader. Utlänningar är befriade från den skyldigheten men det är inte SA så noga med.
Ambassadören Dodds äventyrliga dotter Martha, 24 år, lever rullan i Berlins nöjesliv och inleder förhållanden med en rad män hon träffar i de diplomatiska samkvämen. Det är varken särskilt passande eller helt riskfria relationer för en diplomatdotter. Bland annat sällskapar hon med den unge mensurärrprydde förste chefen för Gestapo Rudolf Diels och med förstesekreteraren vid Ryska ambassaden Boris Vinogradov som i själva verket är NKVD-agent.
Ambassadör Dodd träffar Hitler några gånger och har täta kontakter med andra ledande nazister. Han klagar hos Hitler över de många övergreppen mot amerikanska medborgare och tar också upp judefrågan vilket resulterar i ett raseriutbrott från Hitler. Dodd liksom andra västerländska diplomater är övertygade om att Hitler förbereder ett storkrig, de ser judeförföljelserna, terrorn och den militära uppladdningen och rapporterar hem. Dodd är enträgen men han har fiender på utrikesdepartementet i Washington som ogillar honom, inte minst för att Dodd inte som brukligt är har någon privatförmögenhet att förgylla ambassadörstillvaron med. Dodds varningar bryr man sig inte om, det enda Washington oroar sig för är att få återbetalning på de lån USA givit Tyskland.
Boken är spännande som en thriller, den förmedlar den krypande känslan av hot som vanliga Tyskar levde under. Men den ger också en levande bild av människor, onda som goda och inte minst av Berlin på 1930-talet.
Läs även andra bloggares åsikter om böcker, historia, Berlin, Tyskland, 1930-talet, Erik Larson, I odjurets trädgård